Visste du att nästan var fjärde tonåring i Sverige kan ha problem med sitt internetanvändande? Det handlar inte bara om att spela spel eller vara på sociala medier för länge – det kan gå så långt att de börjar försumma grundläggande behov. En ny internationell studie, med deltagande från Portugal och flera andra europeiska länder, belyser hur vanligt det är att unga använder internet som en flykt från stress och ångest, och varför det är viktigt att vi uppmärksammar detta tidigt för att skydda deras välmående.
Internet som krycka – när det blir ett problem
Internet har blivit en integrerad del av våra liv, men för många unga kan det utvecklas till ett verkligt problem. Enligt de preliminära resultaten från en studie som inkluderar Portugal, visar hela 40% av unga personer tecken på en risk för problematisk internetanvändning. Detta definieras när internetanvändningen börjar påverka grundläggande behov och dagliga aktiviteter.
Vad räknas som en ”problematisk” användning?
Carolina Cordeiro från Center for Psychology vid universitetet i Porto (CPUp) förklarar: ”Från det ögonblick någon börjar försumma sina grundläggande behov för att handla online eller vara på sociala medier, blir det ett problematiskt användande. Det är en störning som kan ha en inverkan på ungdomars välbefinnande, både fysiskt och mentalt.”
Det oroande är att det inte alltid handlar om hur lång tid tonåringar spenderar online. Även om tiden kan verka kortare, kan konsekvenserna av hur de använder internet vara ”mer allvarliga”, enligt Cordeiro.
Tonåringar är extra sårbara
Studien, som involverade 1 961 deltagare mellan 12 och 16 år från nio länder, inklusive bland annat Nederländerna, Litauen och Frankrike, pekar på att många unga använder internet som en strategi för att hantera stress, ångest och obehagliga känslor. Detta kan leda till en gradvis förlust av kontroll över sitt beteende online.
Célia Sales, som leder projektet i Portugal, betonar att **tonåringar är särskilt sårbara** för dessa effekter. Denna sårbarhet kan snabbt leda till mer allvarliga problem om den inte uppmärksammas i tid.
Så samlades data in
Projektet, med det engelska namnet ”Promoting Social Adaptation and Mental Health in Post-Pandemic Europe in Rapid Digitalization” (BootStRaP), använde en innovativ metod för datainsamling. Forskarna använde en applikation som skickade ut veckovisa enkäter till deltagarna.
- Appen övervakade ungdomarnas välbefinnande och deras psykiska och fysiska hälsa.
- Den loggade också dagliga steg och hur mycket tid som spenderades på spel, sociala medier och andra onlineaktiviteter.
Syftet med projektet är att tidigt identifiera tonåringar som löper störst risk för problematisk internetanvändning. Målet är att utveckla strategier för självkontroll, utvärdera hur problematisk internetanvändning påverkar ungdomars mentala hälsa och dess ekonomiska kostnader i Europa.
Vad kan vi göra?
Att identifiera risken är det första steget. Som vuxna kan vi hjälpa genom att:
- Uppmuntra en balanserad livsstil: Se till att barnen har gott om tid för fysisk aktivitet, sociala interaktioner IRL och andra intressen utanför skärmen.
- Prata öppet: Skapa en miljö där tonåringar känner sig bekväma att prata om sina känslor och sina utmaningar online utan rädsla för att bli dömda.
- Sätta tydliga gränser: Inför hälsosamma rutiner kring skärmtid, särskilt före sänggåendet, för att säkerställa god sömnkvalitet.
- Var en förebild: Visa själv ett balanserat förhållningssätt till teknik och skärmtid, eftersom barn ofta tar efter sina föräldrars beteenden.
Genom att vara medvetna om riskerna och agera proaktivt kan vi hjälpa våra tonåringar att navigera den digitala världen på ett hälsosamt sätt.
Har du själv märkt av liknande beteenden hos unga i din närhet? Dela gärna med dig av dina tankar och erfarenheter i kommentarerna nedan.
